Började ju dagen med att försova mig, väl i skolan gjorde jag inge nytta. Skrattade hela tiden tills tårarna rann som aldrig förr. Sen tappade jag mobilen i backen så den gick sönder. Så nu är jag både mobillös & datorlös, duktigt Ellinor.

Befinner mig nu i alla fall inte hemma, tänker inte fara hem idag heller. Aldrig. Ååååh va sur jag är. Min mascara har också runnit bort helt och hållet efter mitt gråtkalas. Vet inte om jag grät för att jag skrattade eller om det var för att jag var ledsen, säkert någon blandning. 

Nu ska jag väl fortsätta ligga här i sängen och vänta, vet inte vad jag väntar på. Säkert nånting. Kul att inte ha någon mobil så folk kan höra av sig, eller så jag kan höra av mig. Då vet ni ju de i alla fall. FAN VILKEN ÄCKLIG DAG, HEJDÅ.